Nej nej nej

Så enkelt var det inte. Hon vaknade efter en liten stund i mormor och morfars säng och visste inte var hon var.
Det hjälpte inte med min tröst heller utan jag fick ta till lite amning. Det var längesen. Sen sov vi i en hög här i dubbelddsoffan. Det kändes lite så i alla fall. Melina åt ett håll, vi åt ett annat. Jag höll i en liten hand och värmde en annan liten fot. Me. Sov gjorde vi i alla fall. 🙂

Jättemärkliga drömmar hade jag också. Om kranar som lyfte hit fönster, resa till exotisk (tysk?!) ö där en vän också råkade bo, andra vänner som öppnade en frisersalong där, jakten efter en bra barnvagn, att finna en bra barnvagn, att förfasas över slummen där folk bodde i gigantiska öppna flervåningshus där de sov i stora stora gungor. Mitt i allt detta hade jag dålig koll på barnen. Ibland var där ett och ibland två. Ibland inget. Men lika glad för det var jag.
Såna här nätter är spännande…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s