Farväl Alma Löv

Inatt ville inte Melina vara duktig alls. Hon vaknade 2.30 och sen igen 4.50. Då gick det inte att få henne att somna trots vattenpåfyllning. Så 5.30 tog jag in henne till oss för ett par timmars orolig sömn på alldeles för få centimeter. Suck. Hoppas det blir bättre inatt.

Idag åkte vi till Alma Löv museum. Vi hade först tänkt att åka till både muséet och en djurpark i Charlottenberg. Men det hade vi nog aldrig orkat.

När vi kom fram till Alma Löv låg själva receptionen i ett större bostadshus med en vacker trädgård ikring. Vi antog att det mesta ”konstiga” skulle finnas i huset och trädgården. Det är ju snabbt gjort. Så vi betalade de ynka 50 kr som det kostade att gå in och gick iväg på spången som ledde mot konsten. Vi såg några byggnader runt om och ja, visst var det konstiga saker. Den där håriga saken (finns nedan) är det djur eller något en katt hostat upp?

Så fortsatte spången in i skogen. Ja, här går vi. Och OJ! Inne i en dunge fanns det ytterligare tiotalet installationer. Små hus med väldigt olika innehåll. En del fina bilder, video, ett där det gick att springa runt runt (det tyckte Melina var kul) och ett med en höna som kom ut och förde ett fasligt oväsen (det tyckte Melina INTE om). Alldeles i närheten gick Staffan Westerberg och tittade på samma saker som oss. Märkligt att höra hans röst då och då.

Så ledde stigen ut ur dungen, till några hus på ängsmark. Hit måste vi ju också gå! Längre bort låg en jättehäftig lada som hade fler fönster än någon lada jag nånsin hade sett. Och ser man på – det var dit stigen var på väg!

Det var verkligen den största konst-upplevelsen jag har fått hittills! Vilket hus! Rum åt alla håll och kanter och en massa roliga detaljer som man inte upptäckte på en gång. Och så otroligt häftiga installationer! En del roliga, en del vackra, en del läbbiga, en del underliga och en del oförståbara. Melina hade fullt upp med alla typer av golv som kunde gås på och alla trappsteg som skulle testas. Lite Lars Lerin hängde det där på ett ställe också. Det liknade helt enkelt inget annat jag nånsin sett!

När vi gick tillbaka mot bilen kände jag att det varit som att ha fått titta in i människors drömmar. De kan ju också vara hur konstiga som helst och göra tvära kast. Så det kändes nästan som vi hade varit spioner. Andras drömmar ska man ju egentligen inte få se, eller hur? Riktigt häftigt var det. Till och med Melina var full av intryck. En sån liten trött tös – oj oj oj!

Den trista biten är att detta är sista året som muséet har öppet. Den 22 augusti stänger det för gott. Så mitt råd är – ÅK DIT MEDAN TID ÄR! Passa på att uppleva detta! Jag är så ledsen att vi inte kan åka dit med Melina när hon är större och kan se på sakerna på ett annat sätt.

Vad sitter du här och läser för – ÅK iväg NU!

Annonser

One thought on “Farväl Alma Löv

  1. Himmla synd att detta ska försvinna hade gärna följt med dit.Tror nog Staffan W kännde sig som hemma bland alla konstverk lite hans stil. Djurparken tar ni en annan dag.
    Kram mormor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s