Studiostudiebesök imorgon

Det ska bli spännande! Jag ska hälsa på min svåger som arbetar som fotograf. Jag har inte varit i en fotostudio sen jag tog konfirmationskort tror jag. Möjligtvis för att ta kort till körkortet men det gills ju inte riktigt. Det görs ju inte med riktig kamera. Jag tar inte med Melina imorgon men någon gång ska jag ta med henne och fota henne ”på riktigt”. Det vore himla kul!

Idag skulle vi ha städat. Ha! Jag gjorde i alla fall mitt bästa. Det blev en massa bortplockat och sorterat. Bara det är bra tycker jag. Eller hur? Själva dammsugningen får vi ta imorgon. Det är ju ingen som tar det ifrån oss. Men det var väldigt skönt med en svalig dag. När vi vaknade var det jättekvavt inne så vi öppnade korsdrag och tjena – plötsligt gick vi omkring och småfrös. Härligt…

Jag tror Melina är lite sliten av värmen. Sovrutiner har hon väl aldrig haft några direkt men nu är det ju nästan löjligt. Hon kan bli trött precis när som helst. Idag somnade hon en halvtimme före lunch, bara lite sådär. Så vi blev lite sena till besöket vi skulle på. Det var trevligt men lite töligt – alltså det var mycket snack. Jag fick inte många sylar i vädret. Men Melina hade det roligt bland en annan tjejs leksaker.

Igår och idag har hon varit superkelig. Kommer och ska stå jättejättenära med armarna om mig. Det är mysigt, jovisst, till en viss gräns. Det är jobbigt att sitta så länge på golvet. Men det går över efter en stund. Då har hon tankat tillräckligt mycket kärlek för att leka en stund till. Det är tur hon har pappa att gosa med också.

Jo, jag har glömt att berätta att Melina numera kan gå med sin gåvagn. Jag har lastat den mycket tung så den rullar långsamt. Så hjälps vi åt att vända den. Hon är så söt. Nu tror jag att jag ska gå och drömma om henne lite.

OJ! Klockan är över tolv! Nu är hon ELVA fina månader! Jösses! Hon är snart ett helt år vår lilla pärla… Tänk så häftigt! Men nej, jag säger inte att det går för fort. Alla jag träffar tjatar om detta – att tiden går för fort. Men jag tycker att det går alldeles lagom fort. Jag njuter av varje dag, varje förändring, varje liten ny sak hon lär sig. Tänk vad trist om tiden skulle stanna och hon vore likadan hela tiden. Nej, charmen är att se denna lilla människoknopp sakta öppna sig för att sedan blomma. Det vill jag njuta av – varje stund, varje minut. Det är en verklig gåva!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s